Mathias: Spelberoende

Ben hittade en riktigt intressant artikel på VG som jag tycker var värt att länka här.

"Sa opp jobben for å spille World of Warcraft "

Det är sjukt att vissa människor låter spelberoendet gå så långt att man säger upp sitt jobb!

Nu har inte jag loggat in sen i början av juni och har numera ingen lust att logga in häller. Det känns befriande. Dock känner jag mig mer ensam än förut. Att spela på en konsoll är inte alls samma sak som att lira ett MMO.
Om bara någon månad kommer nästa expansion att släppas till wow. Jag vet inte om jag är stark nog att stå imot. Så väldigt många av mina vänner kommer spela. Vad ska jag göra?

Visst är det ironiskt att jag ställer mig den frågan när jag flydde ifrån Sveg för att ha flera fritidsalternativ att välja emellan. Men ensamheten i Stockholm är ett faktum.
Typ alla i denna staden sitter helt isolerad, gömd i sin egen lägenhet framför en dator. Hur kan det ha blivit så!? Ibland önskar jag att jag blev född för 50 år sedan i ett samhälle utan persondatorer...